Vinnarberättelsen om jakten på Herresta Säteri!

Efter nästan 2000 deltagare i vår jakttävling om två åtråvärda platser till Klövviltsjakt på Herresta säteri så korades vinnaren Emma Andersson! Här kommer en intervju med Emma och hennes vinnarberättelse om en härlig jaktdag i Sörmland. Jakten organiserades av PakHunting. Trevlig läsning!

Emma Andersson och Jonas Hamner på vinnarjakten på Herresta säteri. Foto: Stephan Pakh

Emma Andersson och Jonas Hamner på vinnarjakten på Herresta säteri. Foto: Stephan Pakh

Hej Emma! Berätta gärna lite om dig själv. 

Hur startade ditt jaktintresse och hur länge har du jagat? 

- Jag är uppväxt med jakt, både min pappa och min farfar jagar/jagade och jag har följt med i skogen sen jag var väldigt liten. Man kan alltså säga att jaktintresset är medfött. Jag är också väldigt intresserad av hundar och eftersom vi har haft jakthund i familjen sen jag var liten så har också det bidragit till mitt jaktintresse. Jag tog jägarexamen då jag var 14 år, sen gick jag en gymnasieutbildning med inriktning jakt och fick genom det dispens på mina första vapenlicenser när jag var 16 år. Nu är jag nyligen fyllda 30 år, så jag har jagat aktivt i runt 15 år.

Vilket var ditt första vilt? 

- Mitt allra första vilt var en råbock med 5 taggar som jag sköt under en jakt på gymnasiet. Den hänger såklart på väggen och är ett roligt och starkt jaktminne. 

Vilket är ditt bästa jaktminne? 

Första älgen! Jag fick skjuta den på ståndskall för vår jämthund Arro när jag var 17. Ett riktigt skolboksexempel på älgjakt med löshund.

Vi släppte på eftermiddagen första jaktdagen i september, hunden tog upp efter ca 30 minuter, fast stånd i upptaget mitt ute på ett hygge och efter ca 45 minuter var jag och pappa inne på ståndskallet och jag fick skjuta en kalv.

Vad har du alltid med dig i ryggsäcken och vad är ditt bästa jaktfika? 

- Jag har alltid en flaska vatten och en bit torkat älgkött i ryggsäcken. Men det allra bästa jaktfikat är rökt fläsk och hemgjorda pizzabullar. 

Vilken är din drömjakt och drömdjuret att få fälla? 

- All jakt med hund är riktigt, riktigt rolig, då spelar det inte så stor roll om det man får fälla är stort eller smått - bara hundarna gör vad de ska. 

Min drömjakt/drömvilt i Sverige skulle vara att få fälla en riktigt stor älgtjur på ståndskall för egen hund, det är fasen Formel 1!

Sen skulle jag nån gång vilja genomföra en riktig bergsjakt, kanske efter Marco Polo-får, ibex eller snögetter. Annars är jag nöjd med den svenska jakten just nu, det finns mycket att uppleva här som jag inte hunnit med än.

Vad hittar man i ditt vapenskåp? 

- En kombibock, två studsare (en Tikka i kal 6,5x55 som är min gamla trotjönare, den har jag skjutit samtliga älgar i mitt liv med, och så min 30-årspresent till mig själv, en Sako i kal 8x57), en hagelbock och en sida-sida. I mitt vapenskåp hittar man också igen ett hästpass och bultpistolen till min köttkaninsverksamhet.

Vad hittar man i din hundgård/på hundbäddarna? 

- I min hundgård/på hundbäddarna hittar man två jämthundar och en drever!

 

Och nu till vinnarjakten på Herresta säteri

foto: Jonas Hamner 

foto: Jonas Hamner 

 

Hur var dagen?

- Jag och min sambo reste ner dagen innan och sov i Qvartinge, som ligger en kort bit ifrån Herretsa säteri. På morgonen för jakten samlades vi vid 07.45 på gården vid Herresta. Där serverades kaffe, eller te om man är som jag, och gifflar. Under kaffedrickande och bullätande gick jag också runt och hälsade på de som var samlade, såväl skyttar som drevfolk, hundar och arrangörer. Eftersom det var andra gången jag var på jakt på Herresta var det roligt att bli igenkänd och välkomnad med glada tillrop. 

Alla som behövde fick kartor och en kort skriftlig information om vilka vilt som var lovliga och vilka pass man tilldelats i varje såt. För dagen var älgar helt fredade medan vi fick skjuta dovkalv, smaldjur och kid av rådjur (då helst skott mot stillastående villebråd), kalv och hind av kronhjort, alla grisar utom kultingförande suggor/stora suggor samt räv, mink och mård.

Jaktledaren påkallade uppmärksamheten och höll en bra och tydlig genomgång av lovligt vilt, hur jaktdagen skulle fungera samt hur utsättningen av skyttar fungerar. När genomgången var klar och ingen hade några fler frågor så delades passen ut och vi alla fick veta hur vi skulle åka ut till såt nummer 1. Jag fick åka i traktorvagnen - ett härligt färdsätt till pass! I traktorvagnen var vi ett tiotal personer som blev fraktade ut på pass. Alla blev avsläppta och visade till sina pass, varje passkytt fick tydliga instruktioner om förbjudna skjutriktningar och annat "att tänka på" vid just sitt pass.

I första såten hade jag ett pass som låg ca 50 meter från en liten väg. Tornet stod mitt i en uppröjd yta inne i en äldre skog, det kändes hett eftersom det var nästan mitt i biten och det skulle gå hundar på båda sidor om passet. Jag hade varit på pass i ca 8,7 minuter då jag såg något skymla till snett framför mig till höger i en ungskogskant - det var fyra rådjur som kom med god fart. Förmodligen stötta av någon annan passkytt som ställdes ut eftersom hundarna inte var släppta riktigt än. Jag försökte få stopp på djuren, men de passerade mig på ca 40 meter i fullt fyrsprång så det blev aldrig något skottläge på dem. Strax därpå släpptes hundarna och nästan genast blev det upptag längre bort i såten. Hos mig var det ganska lugnt en liten stund men det dröjde inte länge förrän en av hundarna kom förbi mitt pass och drog iväg i rådjurens löpa, tyvärr gick de inte i pass hos någon.

Flera av hundarna skallade i såten och det sköts också ett par grisar av en annan passare. Hos mig lade sig lugnet, i den mån lugnet lägger sig när det går drev på båda sidor om en. :P

En stund förflöt och jag hörde en kvist som knäcktes och kunde ana att något kom genom riset till vänster om mig. Jag stod beredd och såg i en liten lucka mellan några grenar att det förmodligen var en gris... Ur buskarna kom en brungris som jag bara kunde se översta raggen och svansen på, den var tyvärr inte särskilt stor och större delen av den var skymd av de kvarlämnade röjstammarna och jag fick aldrig läge på den. Men puls - det hade jag!

Sen lägrade sig åter lugnet tills ett hetsigt upptag kom inte alls långt ifrån mig. Ur skogen rakt framför mig kom ett rådjur, förmodligen smaldjur, som gick allra längst bort i skogkanten. Även detta rådjur hade fruktansvärt bråttom och var också till mesta delen skymd av de kvarlämnade röjstammarna så det blev inget läge på den heller.

Slutet på såt 1 kom utan att jag hade något mer villebråd i mitt pass. Såten blåstes av och vi återsamlades för kaffe/te och kanelbullar vid en eld för att få nya pass inför såt 2.

I andra såten hade jag också något jag själv kände var ett stekhett pass. Också detta relativt mitt i såten med hundar och drevfolk både framför och bakom. Passet låg precis mellan två skogsområden med ett smalt sund med två dammar emellan, mellan dammarna fanns en slags landpassage som var helt upptrampad av viltspår. Intill fanns också en foderplats. Jag hade inte hunnit stå många minuter på pass innan en av hundförarna ropar att han har en större gris, förmodligen galt, på benen. Jag hade fullt fokus och när grisen kom ut var fingret på säkringen... Och den grisen hade jag skjutit om det inte var för att den kom ut på ca 150 meters håll och i fullt sken! Det hade varit ytterst oansvarigt att skjuta i den situationen. Galten fälldes några minuter senare av en annan passkytt som fick den på betydligt närmare håll. Resten av såten var ganska händelselös för min del, det passerade en dovhind inom skjuthåll och i långsamt tempo men dovhind var tyvärr inte lovligt för dagen. Såten blåstes av och jag hade så pass nära till gården i Herresta att jag kunde promenera dit, det var skönt att få upp lite värme i kroppen efter några timmars stillastående i minusgrader.

Lunchen, ärtsoppa, serverades i jordkällaren på Herresta, vilken är mycket mysigare än det kan låta! Det var en trevlig stund med samtal om dagens första såter och annat smått och gott. Till efterrätt fick vi kärleksmums som var helt episkt goda!

Sedan var det dags för dagens tredje såt. Jag fick ett pass i en åkerkant med en yngre granplantering bakom ryggen och en granungskog som började ungefär 100 meter till höger om mig. När jag blev lämnad på passet fick jag tydliga instruktioner om att inte skjuta på för långa håll eftersom åkern var vidsträckt omkring mig. Hundarna släpptes och ganska omgående kom ett upptag inne i granungskogen till höger om mig. I bortre änden av skogen kom det två halvstora grisar utspringande, återigen på alldeles för långt håll. Hunden låg tätt i hälarna på den sista grisen. Det var dock fler grisar kvar inne i ungskogen och när hunden hade kommit tillbaka fortsatte hundföraren att röra om därinne. Jag var så sjukt jävla beredd!

Det rasslade till bakom mig och 10 meter från mig, i den granplantering jag hade bakom ryggen kom en mindre gris tuffande men, som jag alltid hävdat är det för mycket träd i skogen, och den var effektivt gömd bland granstammarna och försvann mot min passgranne, tyvärr fick inte heller han läge på den. 

Det tycktes sedan slut på grisar inne i ungskogen och hundföraren passerade över åkern in på andra sidan för att fortsätta. 

En annan hund fick upptag i bergkammen som fanns några hundra meter snett framför mig till vänster, där kom en hornlös råbock skuttande rätt i pass för mig. Den höll makligt tempo och hade mycket väl kunna bli fälld om det inte fallit sig så att "fällebockar" var olovligt vilt denna dag. Typiskt!

Innan såten blåstes av fick jag dock ännu ett rådjur i pass, denna gång en stor välvuxen get som i min värld inte heller var lovlig, som ni minns var det ju bara kid och smaldjur som var lovligt. På avstånd, längst bort i åkerkanten typ 400 meter bort såg jag också en kronhind med kalv, men de var ju på tok för långt bort.

På det stora hela så var det en händelserik och rolig dag, totalt såg jag fem grisar, nio rådjur, en dovhjort och två kronhjortar och alla utom kronen kom i mina pass, men antingen för fort eller skymda eller var av fel sort. Jakt är jakt och så kan det gå! Totalt fälldes åtta grisar och ett rådjur under dagen, och om jag inte minns fel så räknades över 110 observationer in.

Även om jag inte fick avlossat något skott så kändes det som att det hände något nära mig hela tiden i samtliga såtar vilket är riktigt riktigt roligt att uppleva när man är van att mestadels jaga älg i vidsträckta jämtländska skogar där vilttillgången är betydligt mycket lägre än i södern. 

Vad tycker du om upplägget på dagen och Pak Hunting som arrangör? 

Det var andra gången jag var på Herresta och jag tycker upplägget är bra och man känner sig väl bemött och omhändertagen. Jag har inte så många andra arrangörer att jämföra med men jag tycker att arrangemanget flöt på bra. Det enda som var drygt var ju resandet (Jämtland till Sörmland), det blir lite lite att jaga en dag när man åkt så långt. Men jakten och arrangemanget som sådan var mycket bra! Jag skulle absolut rekommendera det till andra. 

Foto: Jonas Hamner 

Foto: Jonas Hamner 

Fler jakter som arrangeras av Pak Hunting hittar du på: https://www.pakhunting.se